Frågor och svar om våra djur
Tack för att så många av er är engagerade i våra djur och hör av sig till oss med frågor. Vi vill bli ännu tydligare med vad vi gör och har därför samlat en del av de frågor vi får om vårt arbete i Borås Djurpark.
Varför är era avelsprojekt så viktiga?
Genom vårt medlemskap i den europeiska och den svenska djurparksföreningen (EAZA- European Association of Zoos and Aquaria och SDF) bedriver vi i Borås Djurpark bevarandearbete på hela 21 hotade arter på europeisk nivå samt 3 hotade nordiska arter. Djurparkernas avelsarbete med hotade arter är oerhört viktigt och det finns flera exempel på arter som inte hade överlevt utan det reservbestånd som funnits i djurparkerna (arabisk oryx, Przewalskis vildhäst, gyllenhuvad lejontamarin m.fl.). Ett aktuellt exempel är visent (europeisk bison), där vi just deltagit i det största förflyttningen någonsin tillbaka till det vilda. Genom WWF-projektet återinförs de nu till Kaukasus i Ryssland.
Varför är det viktigt att djuren får ungar?
Att djurungar föds är ett resultat av att arten fungerar biologiskt väl hos oss. Det är viktigt att erbjuda djuren en variation av normala beteenden där reproduktion med tillhörande födsel och omhändertagande av ungar är en stor del. Om man motsätter sig detta genom att förbjuda avlivning av överskottsdjur och förespråka rutinmässig användning av preventivmedel berövar man djuren många viktiga beteenden. Detta kan leda till förändringar i gruppdynamik, social stress och permanent infertilitet som begränsar artens överlevnad på sikt. Vi uppmärksammar gärna födseln av djurungar, men är noggranna med att lyfta fram sammanhanget som arten ingår i. Vi är transparenta med de olika alternativ som finns för det unga djurets framtid; härunder att alla djur tyvärr inte kommer att leva till de är vuxna, precis som i naturen. De djurarter vi har skiljer sig mycket från oss människor genom att de blir könsmogna och ”vuxna” mycket tidigare -vissa redan under sitt första levnadsår.
Hur gör man om man ändå vill se till att vissa djur inte får ungar?
Det finns olika alternativ och här är några exempel: ge p-piller som vi gör i vår lejongrupp där vi har valt att bara låta en av lejonhonorna få ungar. Dela djurgruppen innan de yngsta blir könsmogna som vi gör nu när våra unga lejonhonor skall flytta till en djurpark i England i vinter. Kastrera kirurgiskt; såsom vi gjort med vår gamle visenttjur som fortfarande är med i gruppen trots att vi har en ny avelstjur. Sätta in en p-stav som vi gjort på vår unga orangutanghona eftersom hon hunnit bli könsmogen innan hon skall flytta till sitt nya hem i Barcelona. Man kan också separera djuren som vi gjort med de unga björnarna som lagts i annat ide än sina föräldrars inför flytt till sitt nya hem i Frankrike till våren. Som nämnt ovan finns det många skäl till att dessa alternativ bara används i undantagsfall.
Är djuren födda i djurpark?
De allra flesta djuren hos oss är födda och uppvuxna i djurpark, och har föräldrar som även de är födda och uppvuxna i djurpark. För 30–40 år sedan var det naturligtvis annorlunda, men idag är det mycket ovanligt att individer hämtas från det vilda även om det finns exempel. I Borås Djurpark har vi en järvhanne som heter Tjokko och som är född i Jämtlandsfjällen 2006. Under vintern 2005/2006 fick några samebyar i området tillstånd till skyddsjakt på ett fåtal järvhonor. Istället för att också avliva honornas ungar togs dessa om hand för att växa upp med ”fostermammor” i svenska djurparker. En av dessa ungar var Tjokko som idag är en välmående, om än gammal, avelshanne hos oss.
I de avelsprogram som bedrivs (läs mer här om EEP: http://www.eaza.net/conservation/programmes/) arbetar djurparkerna aktivt för att hålla genetiskt friska populationer av olika arter utan att hämta in nya djur från det vilda. Vi arbetar för det omvända, att djurparkspopulationerna skall kunna fungera som en resurs och reserv för de vilda populationerna. Våra djur som vi har hos oss just nu skulle med största säkerhet ha svårt att anpassa sig till ett liv i det vilda; särskilt rovdjuren som har mist sin skygghet för människor. För att lyckas med utplantering krävs olika strategier för olika arter, och detta sker successiv och ibland över flera generationer.
Vi arbetar målmedvetet för att nästkommande generationer skall vara så friska som möjligt och nyckeln till framgång är att de fortsätter få ungar och vet hur man tar hand om dem. Tyvärr är sannolikheten stor att djur av arter som står på randen av utrotning om 25–30 år ändå inte kommer kunna släppas ut i det som vi idag tänker på som ”det vilda”. Djurens naturliga områden exploateras i allt större grad av oss människor och många arter kommer inte kunna existera utanför skyddade/begränsade områden.
Visste du att om tjuvjakten fortsätter i samma takt som den gör nu så har vi varken noshörningar, elefanter eller giraffer kvar om 30 år?
Läs mer på WWF:s hemsida: http://www.wwf.se/
Varför har djurparken djur som inte är utrotningshotade?
Utöver tamdjuren så tar vi nuförtiden väldigt sällan in nya arter som inte är utrotningshotade. Vi arbetar utifrån en s.k. kollektionsplan som uppdateras varje år och den utgör ramarna och verktyget för att styra planeringen av djurbeståndet på kortare och längre sikt. I vårt Zoologiska team diskuteras den långsiktiga förvaltningen av djurparkens arter tillsammans med den regionala kollektionsplanen, de rekommendationer vi får från artkoordinatorer, bevarandeprogram för specifika djurslag (EEP) och etiska regler för verksamheten som utarbetats inom EAZA och SDF. Många relevanta faktorer analyseras och vägs in när det gäller vilka arter som vi skall hålla i djurparken. Arter har kommit och gått i parken genom historien och på sikt kommer behovet av att hålla fler utrotningshotade arter sannolikt att öka.
En del arter har ett historiskt och traditionellt värde (t.ex. älg) och kan vara symboler för en viss naturtyp eller ett visst ekosystem, som i sin tur kan vara hotat. Om man kan använda en sådan art för att sprida kunskap och engagemang om mer omfattande frågor såsom miljöhot finns det ett stort värde i att hålla den.
Även djur som inte är hotade fyller ett relevant utbildningsvärde och berör genom möjlighet till närkontakt, vilket gör deras närvaro i djurparken berättigad. Särskilt hos barn kan den fysiska kontakten med djur bidra till en bättre förståelse och respekt för djur och natur, både i vår närhet och i mer avlägsna länder.
Vi i Borås Djurpark tror på att viljan till att förändra ett beteende kommer genom att bli engagerad och berörd och att vi kan erbjuda just den möjligheten.
Varför får era djur så många ungar jämfört med motsvarande art i det vilda?
Hos oss är djuren skyddade från många sjukdomar genom vaccination och andra förebyggande åtgärder. De undersöks, behandlas och medicineras vid behov. Djuren behöver inte heller slåss om sina territorier eller bli jagade. De fodras optimalt och får dessutom tillskott av vitaminer och mineraler. Naturens villkor är barska och det innebär att de allra flesta djuren du ser hos oss i Borås Djurpark inte hade funnits ute i det vilda.
Visste du att 30 000 lejon i Afrika dödar cirka 2000 av sin egen art varje år? Och att av de djur som dör i naturen är många under ett år? I det vilda överlever bara cirka var femte lejonunge och ungefär 50% av dödsfallen sker under det första levnadsåret.
Då djuren har mycket gynnsammare förutsättningar hos oss är överlevnadsgraden betydligt högre, vilket också resulterar i många fler ungar som når könsmognad och vuxen ålder. Tyvärr kan vi inte placera ut alla ungar som föds hos t.ex. lejon, och strävar då efter att tidpunkten för avlivning av dessa överskottsdjur är biologiskt riktig; dvs. när de skulle ha stötts bort från eller lämnat sin flock.
Vad händer med de djur som inte blir kvar hos er?
Som medlem i EAZA (European Association of Zoos and Aquaria) förpliktar vi oss till att de andra djurparkerna som våra djur förflyttas till lever upp till organisationens minimikrav. Vissa tamdjur (getter, grisar t.ex.) kan säljas till privatpersoner. Klövdjur, fåglar och kaniner används också som foder till parkens rovdjur precis som i naturen (se nedan). Hos oss föregås beslut om avlivning alltid av etiska diskussioner och ett systematiskt antal överväganden som involverar artkoordinator, zoolog, veterinär och djurvårdare. Detta diskuteras öppet med våra besökare och elever. Avlivningar genomförs med ett minimum av stress och smärta enligt djurskyddslagen. Elever och studenter deltar -så även i efterföljande obduktion och förekommande utfodring.
Att förklara sammanhanget mellan liv och död blir allt viktigare i en värld där många kommer allt längre bort från naturen i sin vardag.
Vad äter era djur?
Vi har många olika arter med vitt skilda fodermässiga behov. Därför är foderstaten anpassad specifikt för arten och individen. Vi strävar efter att fodra utan palmolja och soja.
Våra rovdjur äter kött och varje år har vi möjlighet att använda oss av ett 30-tal egenuppfödda djur till foder åt våra hotade stora rovdjursarter. Dessa är naturligtvis friska, precis som de djur vi själva äter, och som de djur som ingår i våra katters och hundars foder därhemma.
Att foderdjurens ursprung är känt och att de slipper transport till slakteri är en fördel ur både stress-, miljö- och smittskyddssynpunkt. Har du kollat in vår ”Foderbil” där djurens foder visas upp för besökare?
Att fodra med enbart rent kött kan leda till kroniska mag-tarmproblem och bristsjukdomar; därför ser du att vi ibland fodrar med hela överskottsdjur inklusive skinn och ben.
Hur får ni in djur från andra djurparker?
Det bedrivs ingen handel mellan oss och andra djurparker utan det rör sig om s.k. avelslån eller donationer. Oftast är det den mottagande parken som står för transportkostnaden. Förr i tiden såldes och köptes djur ofta genom djurhandlare, med det är förlegat och inget vi befattar oss med. Vi byter inte automatiskt djur med varandra, utan förflyttningar koordineras av en artkoordinator/stambokförare då det är viktigt att rätt gener finns på rätt plats vid rätt tillfälle för att arten skall ha en chans att överleva på sikt.
Kan man komma till er om man är vegan och/eller medlem i en djurrättsorganisation?
Självklart. Våra rovdjur äter kött -det kan vi inte ändra på. Men hos oss arbetar både vegetarianer, veganer och köttätare. Flera som jobbar hos oss är tidigare elever och studenter som upplevt att de fått en annan syn på djurparkernas arbete efter sin tid hos oss, och därför aktivt sökt arbete här.
Vi som arbetar i Borås Djurpark bryr oss väldigt mycket om våra djur och det ser de som kommer till oss. Det betyder något för oss att kött som våra rovdjur fodras med kan komma från ett djur som har haft det bra och som kunde slaktas i lugn och ro hemma vid stallet utan stressande transport. Djurvårdarna som har fodrat detta djur varje dag och ibland sett det födas är med djuret ända till slutet. Eleverna har vårt förtroende att delta i detta och flera av dem är veganer och medlemmar i olika djurrättsorganisationer. Det har inte fått några negativa följder trots kraften i dessa tiders sociala medier, vilket säger en hel del. Alla brukar vilja vara med och känna och röra, och sedan vara med till att utfodra rovdjuren. För många är detta den enda kontakten med döden som de någonsin har haft och kanske kommer att få och det berör oss alla djupt.
Hur tränar ni era djur?
Vårt arbete med djuren bygger på positiv förstärkning. Vi arbetar i huvudsak ”hands-off”; dvs. våra djur är inte tama. De beteenden som stimuleras i träningen är sådana som fyller en funktion för den dagliga undersökningen av djurets välbefinnande (lyfta ben/fötter, öppna munnen, placera sig på ett visst sätt o.s.v.) och fungerar på liknande sätt som om man skall stimulera sin katt, fågel eller häst därhemma.
I utbildningssyfte kan vi visa dessa dagliga moment och informera våra besökare om situationen i det vilda för arten, samtidigt som vi ger djuren viktig mental stimulans. Vi genomför inte djuruppvisningar i underhållningssyfte.
Tack vare det förebyggande arbete som djurvårdarna lägger ned på miljöberikning ser vi få stressrelaterade problem hos våra djur. De som jobbar hos oss; djurvårdare, zoolog, biologer och veterinär är alla specialutbildade i omvårdnad av just djurparksdjur.
Bidrar ni till forskning?
Ja -i allra högsta grad! Vi har för närvarande internationella och nationella forskningssamarbeten med universitet i bl.a. Lund, Linköping och Johannesburg. Det involverar många olika forskningsområden: alltifrån schimpansers smaksinne till elefanters sömnmönster och tigrars fodervanor. Visste du att också material från våra avlivade djur går till forskning som gagnar både människor och vilda djur? Titta mer under fliken ”Forskning”.
Finns det bra och dåliga djurparker?
Absolut. Det är lika stor skillnad mellan en seriös och en dålig djurpark som det är mellan en välskött uppfödning av assistanshundar och de ”valpfabriker” som smugglar in och säljer sjuka hundar. Varje djurhållningssystem måste anpassas för att tillgodose djurskydd och välfärd så mycket som möjligt oavsett om djuret hålls som sällskap, för läkemedelsförsök, på ridskola, för livsmedelsproduktion, på djurpark eller för tävling och utställning o.s.v.
Hos oss ser vi t.ex. inga andningsproblem på grund av felaktig avel på hunddjuren och ytterst sällan urinvägsproblem på kattdjuren eller kolik på hästdjuren. Men vi är uppmärksamma på risken för övervikt då djurens möjlighet till rörelse är begränsad, och att deras närmiljö hela tiden måste förnyas så att det inte blir för monotont. Våra djurvårdare använder en stor del av sin arbetstid på att förbereda och preparera olika miljöberikningar.
Vi som arbetar i Borås Djurpark ser på djurparksverksamhet med kritiskt konstruktiva ögon och har valt en arbetsplats där vi kan påverka, och där djurparkens viktigaste funktioner står i fokus. Vi är väldigt medvetna om våra styrkor och svagheter och inte rädda för att diskutera dem.
Vi tar emot universitetsstudenter som utbildar sig inom djurskydd och veterinärmedicin samt djurvårdarelever. Flera av dessa kommer ut, med begränsade erfarenheter, i en yrkesfunktion där de skall fungera kontrollerande och assisterande till djurparker. Vi går igenom vår verksamhet tillsammans med dessa med transparens där vi diskuterar vad vi tycker fungerar bra och mindre bra. Många elever uttrycker att de fått en helt annan förståelse och insikt i hur vi arbetar i en seriös djurpark efter att ha varit hos oss.
Är du också intresserad av att komma till oss? Läs mer under fliken ”Utbildning”.
