Grants Zebra
Equus quagga boehmi, Grant´s zebra
På savannen i Borås Djurpark finns Grants Zebra som är en geografisk underart av stäppzebran. I likhet med övriga vildhästar är zebran ett utpräglat flockdjur och lever i familjegrupper. Säsongsvis kan den bilda väldiga migrerande hjordar tillsammans med gnuer.
| Dräktig: | 12 månader |
| Antal ungar: | 1 st |
| Vikt: | 175-320 kg |
| Längd: | 127-140 cm |
| Föda: | Växtätare |
| Levnadsmiljö: | Savannområden |
Hotkategori
Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.
Storlek
Zebrans vikt är 175-320 kg. Hanar är i genomsnitt 10% större än honor.
Livsmiljö
Denna typ av zebra har en utbredning som sträcker sig över stora delar av Östafrikas länder där savannområden finns. Zebror är beroende av att det finns vattendrag i deras närhet, eftersom den behöver dricka i stort sett varje dag.
Föda
Gräs och annat foder med högt fiberinnehåll, men även blad, rötter etc.
Hotkategori
Utanför den fruktade, sömnsjuke-spridande tsetse-flugans utbredningsområde konkurrerar en ökande mängd tamboskap allt mer om betet med zebror och andra vilda gräsätare. Detta har bidragit till att såväl bergszebran som grevyzebran idag är starkt hotade. Stäppzebran klarar sig bättre, men eftersom 70% av populationen bara finns i Kenya och Tanzania beror dess överlevnad på hur utvecklingen ter sig i denna region.
Fortplantning
Stona föder vanligen ett föl åt gången och fortplantar sig i genomsnitt vartannat år, dock ofta tätare i djurparker. Honan är dräktig i elva till tolv månader.
Visste du? Det finns flera olika teorier kring zebrans ränder. Att de fungerar som kamouflage är inte troligt, med tanke den otroliga mängd zebror som ofta finns på en plats, så det kan uteslutas. Däremot visar forskning att ränderna är en social signal som gör att zebror gärna söker upp varandra och grupperar sig i hjordar. Ränderna stimulerar också putsning individer emellan och individer känner igen varandra på långt avstånd. Av mindre vikt verkar också vara att individer ska smälta in bättre i en grupp, när de blir jagade av ett rovdjur.
