Bomullshuvud-tamarin
Saguinus oedipus, Cotton-top tamarin
Bomullshuvudtamarinen lever i Colombia i Sydamerika och är en extremt hotad art eftersom den förekommer i ett område som är starkt ansatt av skövling och över-exploatering av regnskog.
| Dräktig: | 183 dagar |
| Antal ungar: | 2 st |
| Vikt: | 400-420 g |
| Längd: | 21-26 cm |
| Föda: | Allätare |
| Levnadsmiljö: | Regnskog |
Hotkategori
Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.
Storlek
Båda könen av bomullshuvudtamarinen är jämnstora och mäter omkring 23 cm; svansen är 30–40 cm lång och vikten är ungefär 400–420 g.
Livsmiljö
Arten lever i tropiska regnskog i grupper upp emot 20 individer, men mer vanligt är grupper på 3–9 individer. Gruppen håller sig med ett revir på 7–10 hektar och består av ett dominant par, deras årsungar och ett antal unga hanar och honor av lägre rang.
Föda
Bomullshuvudtamarinen lever mest av insekter, vilka utgör 40% av dieten. I övrigt äter den frukt och sav. De kan också stjäla och äta både ägg och fågelungar ur fågelbon.
Hotkategori
Bomullshuvudtamarinen finns enbart på ett relativt litet geografiskt område och förlusten av regnskog gör arten starkt hotad. Historiskt har även många apor fångats in för djurförsök, men idag är det hotet litet.
Fortplantning
Endast en hona i gruppen producerar ungar. Hon föder två ungar efter en dräktighet på fem månader och kan producera fyra ungar om året. De andra medlemmarna i gruppen hjälper till att föda upp och bära ungarna.
Visste du? 1,5 km är ungefär max vad en bomullshuvudtamarin rör sig på en dag. På natten har de nämligen ett sovträd dit de återvänder och där de känner sig trygga. Man uppskattar att det bara finns 300–1000 individer kvar i det vilda. I djurpark fortplantar sig dock arten bra och 2010 fanns mer än 3000 individer i den Europeiska stamboken för arten.
Unga individer fördröjer sin egen förökning och möjlighet att söka upp en egen livspartner, genom att de stannar och hjälper föräldrarna att bära runt och skydda yngre syskon. På det sättet blir de troligen själva bättre föräldrar när tiden är mogen för det.
