Damaliscus pygargus phillipsi, Blesbok
Bläsbocken är en medelstor revirhävdande antilop som varit nära total utrotning men som idag, tack vare bevarandeåtgärder, stadigt är på väg tillbaka i det vilda och numera inte längre anses hotad.
Dräktig: | 8 månader |
Antal ungar: | 1 st |
Vikt: | 55-80 kg |
Längd: | 90 cm |
Föda: | Växtätare |
Levnadsmiljö: | Savann |
Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.
Bläsbockens vikt är mellan 55-80 kg.
Bläsbocken är aktiv om dagen även om den försöker vila och söka skugga under den intensivaste middagshettan. Honor och ungar håller ihop i sociala grupper, och revirhävdande bockar ansluter sig till gruppen under brunstperioden. Bockarna markerar revir med högar av spillning.
Huvudsakligen lågväxande gräs, men även ljungväxter.
En gång i tiden var bläsbocken en av Afrikas vanligast förekommande antiloper. Efter 1890-talet blev den allt sällsyntare på grund av att den jagades, och till slut utrotades den i vilt tillstånd. Den närbesläktade brokbocken är mycket lik bläsbocken. Båda finns kvar tack vare privata ranchägare och viltfarmer. Bläsbocken och brokbocken har placerats ut i inhägnade reservat och viltfarmer i Sydafrika där de föds upp kommersiellt. Idag finns återigen så många bläsbockar i Sydafrika att man tillåter jakt på dem under kontrollerade former.
Honan föder vanligtvis en kalv varje år efter en dräktighet på åtta månader. Till skillnad från andra antiloper lämnar inte honan flocken när hon ska kalva.
Visste du? Bläsbocken hoppar inte så högt som andra antiloper, vilket gör den relativt lätt att hägna in i djurpark.
Bläsbocken tillhör samma typ (klad) av antiloper som gnu. Gnun är dock känd för att vara en gräsbetande vandrare som förflyttar sig i takt med årstidernas växlingar och tillgång på färskt gräs. Bläsbocken däremot är en art som har revirbildande på ett mycket mindre område.
De har en förkärlek till att beta lågväxande gräs. Man har exempelvis observerat att de gärna äter de speciella gräsarter som snabbt etablerar sig efter gräsbränder.